Kort resumé

Vi tog alltsa nattbussen fran Iguazu till Corrientes for att spara lite pengar och till viss del ocksa for att fallen var det enda som staden hade att erbjuda.
Resan fick ett abrupt slut da foraren vackte oss och sa att vi var framme och att han faktiskt ville komme vidare. Gasnak snallt att se till att vi kom av.
Vi satte oss pa ett kafé ett par timmer for att lata oss sjalva och staden vakna till liv.
Efter en snabbgenomgang i turistbaset gav vi oss av mot Museo des Artesanos, hantverks- och handarbetesmuseet.
I och med att klockan bara var tio var vi de enda dar och en man visade oss runt . Han fragade om han kunde fa nagra svenska mynt till samling sa jag gav honom ett par kronor.
Museet var mer en levande utstallning an ett museum och ett par, tre hantverkare visade glatt upp vad de holl pa med. Sebbe fragade om det var nagon som kunde visa hur man virkade en "hackie" sa en kvinna kom for att hjalpa till.
Det visade sig att kvinnan hade en brorsdotter i Sverige, och for att komma ihag i vilken del ringde hon sin mor. Akersberga! Modern blev dock sa exhalterad att vi blev inbjudna till den varje fredag aterkommande slaktlunchen dit aven utbytesstudentflickans foraldrar skulle komma.
Vi gick en svang och gottade oss at vart flyt medan kvinnan, Maque, jobbade sin sista timme.
Hemma hos foraldrarna stod allt uppdukat nar vi kom och jag kan glatt saga att hemmagjorda empanadas, candelonis och fruktsallad ar en riktig hojdare.
Fadern, Mario, visade sig vara en av Argentinas mest kanda karrikatyrtecknare och publicerade sedan 40 ar tillbaka dagligen komiska politiska teckningar, framforallt i regionens (Corrientes) storsta dagstidning. Huset speglar formodligen ocksa hans kandisstatus; stort och belaget i ett fint grannskap.
Stamningen runt bordet bland kusiner, broder, systrar, mor- och farforaldrar var mycket god.
For att som mangen gang forut falla in i klyschan "varlden ar liten" kan jag beratta att tjejjen som ar pa utbyte i Sveriga bor hos en gammal pojkvan till Mina. :) Som sagt... Vad skall man saga?

Kvallen spenderades med familjens utbytesstudent Jessica fran Minnesota och hennes vanner, Anna fran samma stat och Helena fran Nykoping.
Hamburgare och glass vid Rio Parana.

Glomde beratta att vi faktiskt halsade pa viceprecidentens fru och i samma veva blev intervjuade av lokantidningen under tiden vi vantade i museet.

Sa ligger man har i en stor sang hemma hos Chaque (Marios artistnamn) och Carmen, efter att ha blivit inbjudna att sova ett par natter (och fatt egen nyckel) innan vi formodligen skall flytta in hos en CS-tjej nagonstans i stan.

Annu en dag nar man forundras over gastfriheten och viljan att hjalpa. Man kan bara hoppas att man i framtiden sjalv kommer vaga gora detsamma for framlingar som kommer till Sverige.

Sov gott!